Jakten på vinsten & resan ner i helvetet

Ekonomichefen som svindlar företaget på tiotals miljoner. Pappan som tömmer barnens besparingar och skuldsätter familjen. Väktaren som förser värdetransportrånarna med säkerhetsklassificerad information. Den personliga assistenten som tömmer brukarnas konton. Listan på exempel kan göras hur lång som helst. Men frågan kvarstår. Hur är det möjligt att tillsynes vanliga och väletablerade människor kliver över moralisk gräns efter gräns?

Kraften i spelberoende är uppenbarligen så stark att förtroenden rutinmässigt missbrukas, arbetsgivare svindlas, familjer raseras och liv ödeläggs. Men vad är spelberoende? Vad får det för konsekvenser? Vad händer i hjärnan när man utvecklar det? Hur ställer man diagnos? Hur vanligt är det? Vilken roll spelar nätcasinona? Vad gör samhället åt problemet? Och finns det någon effektiv behandling?  I denna artikel reder vi ut begreppen.

Konsekvenser för familjen
Allt verkar vara ungefär som det ska. Vardagarna handlar mest om jobb, hämtning, lämning och matlagning. Visst, din partner har varit lite lynnig till och från. Särskilt på helgerna när du vill göra saker tillsammans. Farit ut mot dig och barnen. Verkat bekymrad och frånvarande. Ändå är du oförberedd när bomben briserar. Det börjar med att du hittar ett kuvert från kronofogden. Du konfronterar din partner. Först lögner och nekande. När sanningen kryper fram svartnar det för dina ögon. Och sen är du nära att spy. Allt är borta. Era gemensamma besparingar. Landstället som du ärvt är pantsatt. Barnens konton är tömda. Skulder på flera miljoner. Huset ska utmätas. Ni kommer att vara bostadslösa inom kort.

Och för dig som chef

Du har haft en malande oro för din medarbetare. En magkänsla att något inte stämmer. Spridda observationer. Sena ankomster. Lättväckt irritation. Isoleringstendenser. Du har ställt några trevande frågor men fått svaret att allt är som det ska. Så blir du kontaktad av löneadministrationen. Din medarbetares lön ska utmätas. Kort därefter får du ett samtal från säkerhetschefen. Problemet med stölder och svinn har varit på tapeten flera gånger den senaste tiden. Och nu får du veta att din medarbetare är misstänkt och kommer att stängas av i väntan på fortsatt utredning. Några veckor senare har du fem missade samtal från ett okänt nummer. Du ringer upp. Personen på andra sidan ömsom gråter, ömsom skriker. Det är din medarbetares partner.

Förlorat kontrollen
Spelberoende – eller hasardspelsyndrom som det kallas i kliniska sammanhang – är ett tillstånd där individen inte kan kontrollera sitt spelande om pengar, vilket påverkar relationer, ekonomi och arbete negativt. Det är ett beroendetillstånd som på många sätt liknar alkohol- eller drogberoende. Tankar på spel, planerande av spelande och tankar på vad man ska göra när man vunnit upptar en stor del av tillvaron.

Förödande illusioner
Individer med spelproblem har ofta återkommande orealistiska tankar – s.k. upplevda sanningar – som leder till fortsatt spelande, t.ex. att man måste vinna storvinsten för att kunna betala tillbaka skulderna innan man slutar eller att sannolikheten för att vinna ökar om man har förlorat många gånger. Successivt förflyttar man sina gränser. Först tycker man att det är självklart att aldrig låna pengar för att spela. Efter att ha lånat maximalt både från banken och via sms-lån passeras nästa gräns; det gemensamma familjekontot. Så är det dags för barnens besparingar. Och när de lagliga möjligheterna är uttömda passeras ofta nästa gräns. Stölder på jobbet. Bedrägerier. Och så vidare.

Vår arts fortlevnad
Hjärnans belöningssystem, och särskilt signalsubstansen dopamin, spelar en central roll när man utvecklar ett spelberoende. En ökad dopaminnivå ger en påtaglig känsla av välmående. När vi äter en god måltid mår vi bra eftersom vår hjärna ”belönar” oss för beteendet med dopamin. Samma sak när vi umgås i sociala sammanhang eller när vi har sex. Varför? För att dessa beteenden är centrala för vår arts fortlevnad. Vi behöver äta. Vi behöver hålla ihop. Och vi behöver fortplanta oss. Men belöningseffekten klingar av relativt snabbt. Varför? För att vi ska bli motiverade att upprepa beteendena. Vi ska ge oss ut och skaffa föda igen. Vi ska hålla ihop i vår stam. Och vi ska ha sex. Igen. Och igen.

Potenta kickar
Åter till spel. Vissa människor tycks, redan första gången man provar, få en extra stark kick av spel om pengar. Hjärnan belönar spelandet med ett kraftigt dopaminpåslag. Och precis som med andra beteenden som belönas vill vi upprepa dem. Igen. Och igen. Belöningseffekten i samband spel kan vara avsevärt kraftigare än vid ”naturliga” beteenden. Åtminstone till en början.

Kidnappad hjärna
Vi vill ha belöningen. Spel är lättillgängligt. Och kräver dessutom ingen motprestation – som att ge oss ut och jaga föda. Vi behöver bara logga in på casinot från soffan. Men när vi överstimulerar belöningscentrat på detta sätt avtar effekten successivt. Vi måste spela mer och med högre insatser för att få liknande effekt. Och under tiden förändras vårt belöningscentra permanent. När belöningscentrat väl har ”omprogrammerats” är det svårt att återgå till ett normalt beteende. Även om vi helt har avstått från spel, är risken stor att vi snabbt hamnar i ett destruktivt mönster om vi ”provar” igen.

Ny diagnos
2013 klassificerades spelberoende som ett tillstånd jämställt med alkoholberoende och andra substansberoenden. Och sedan 2018 täcks spelberoende av både socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Diagnosen ställs efter en helhetsbedömning av uppfyllda diagnoskriterier och klinisk situation. Kriterierna är nio till antalet och omfattar bland annat att man spelar för större och större summor, att man har gjort flera misslyckade försök att sluta och att man spelar för att vinna tillbaka förluster. För att ställa diagnosen krävs att klienten har uppfyllt minst fyra av de nio kriterierna under en tolvmånadersperiod och att det lett till ”kliniskt signifikant” lidande.

Hur vanligt är problemet
Enligt data från Folkhälsomyndigheten har cirka 2 procent av befolkningen spelproblem vid en given tidpunkt, varav 0,4 procent har allvarliga problem. Värt att notera är att detta är en ögonblicksbild. En problemspelare som avhåller sig från spel under en period räknas alltså inte in i denna grupp. Samtidigt tillkommer cirka 100 000 problemspelare varje år. Av dessa är cirka 20 procent ”återfall” in i gruppen problemspelare, medan resterande 80 procent är personer som inte haft spelproblem tidigare. När Folkhälsomyndigheten följde en grupp individer under en sexårsperiod hade 5 procent haft spelproblem någon gång under perioden.

Spelberoende driver vinsterna
Högriskspel med kort tid mellan satsning och utfall, möjlighet till flera parallella spelsessioner, ljud- och visuella effekter och möjligheten att själv bestämma summan har visat sig ha särskilt stor beroendepotential. Lättillgänglighet, snabba utbetalningar och kontinuiteten i långa spelsessioner är också kopplat till högre risk för beroendeutveckling. Dessa egenskaper stämmer väl överens med internetspel. Studier indikerar också att internetspel är den vanligaste formen av spel bland de som utvecklar problem. Folkhälsomyndigheten gjorde 2016 en uppmärksammad beräkning som kom fram till att 75 procent av nätcasinonas omsättning kom från problemspelande.

Storvinster och Hollywoodliv
Betsafe. ComeOn. MrGreen. Betsson. Pokerstars. Vare sig vi spelar eller inte så känner vi till namnen. Framförallt i radio, men även i teve, är reklam för nätcasinon påfallande dominerande. I radio är det inte ovanligt att mer än hälften av alla reklaminslag är från spelföretag. Och lockropens utformning är såklart ingen slump. Storvinster. Drömtillvaro. Spektakulära resor. Budskap som anspelar på drömmen om ett annat liv och är specialdesignade för att trigga igång vårt belöningscentra. 2017 spenderade spelbolagen sammanlagt 5,5 miljarder på spelreklam.

Vad gör samhället?
Spelberoende leder till förödande konsekvenser både för familjen och för arbetsgivaren. Men vad gör egentligen samhället åt problemet?  Onlinecasinon som drivs från utlandet har snabbt tagit cirka en fjärdedel av den svenska spelmarknaden. Dessa aktörer har i stort kunnat agera helt fritt, utan regleringar och tillsyn. Den 1 januari 2019 trädde dock en ny spellag i kraft. I och med den nya lagen krävs licens för att få driva spelverksamhet på den svenska marknaden.

Lagen är också förknippad med ett ökade restriktioner och ett ökat ansvar för spelaktörerna. Bl.a. ska alla spelare erbjudas möjlighet att stänga av sig själva från spel hos samtliga licensinnehavare samtidigt på webbplatsen spelpaus.se. Det ska också vara obligatoriskt att ange maxbelopp för insatser och alla spelare ska erbjudas möjlighet att göra ett självtest för att bedöma sitt spelbeteende. Även marknadsföringen lyfts fram. Reklamen ska bl.a. vara ”måttfull” och inte rikta sig till minderåriga. Regeringen utreder också om dessa åtgärder är tillräckliga, eller om det krävs en mer långtgående reglering.

Finns det behandling som fungerar?
Forskning kring behandling för spelberoende är ett relativt nytt fält, med ett begränsat antal kvalitativa studier. Det finns dock stöd för att KBT-baserad behandling (kognitiv beteendeterapi) med inslag av MI (motivational interviewing) har positiv effekt på problemspelande. Denna typ av behandling fokuserar bl.a. på att kartlägga och förändra tankar, sanningar och beteenden som håller igång och förvärrar spelberoendet. Motiverande tekniker används för att skapa och förstärka motivationen till beteendeförändring.

Kontakta oss
Känner du oro för en medarbetare? För din partner? För en kollega? Eller för dig själv? Kontakta chefsstödet eller medarbetarstödet så får du stämma av din oro. Kostnadsfritt, anonymt och kravlöst. Ljung & Sjöberg AB erbjuder både kartläggning och behandling för spelberoende. Behandlingen erbjuds både enskilt, i grupp och online. Du når chefsstödet och medarbetarstödet genom att ringa 08-24 32 00 eller fylla i kontaktformuläret på denna sida. Varmt välkommen att höra av dig!

Klicka här om du vill läsa mer om hur vi arbetar med spelberoende.

 

Källor:
Folkhälsomyndigheten

Läkartidningen

 

Redaktör och granskare: Åsa Yacoub, Kommunikationsansvarig

Kontakta oss så hjälper vi dig!

Är du som chef eller HR orolig för en medarbetare? Eller är du orolig för egen del?



    Kontakta oss: 08-24 32 00 | info@ljungsjoberg.se

    Genom att klicka på "Kontakta mig" nedan så godkänner jag att Ljung & Sjöberg lagrar mina personuppgifter i max 30 dagar för att kunna kontakta mig.