Minska din stress

På löpbandet passar jag på att svara på mejl och…

Om jag sover en timme mindre per dygn tjänar jag…

Om barnen blir sjuka så faller hela planeringen.

Ett brännande problem

Kronisk stress och den psykiska ohälsa det skapar är ett brännande problem i dagens samhälle, inte minst på våra arbetsplatser. Sjukskrivningarna för psykisk ohälsa – där en stor del är kopplade till kronisk stress – har mer än fördubblats de senaste åren och står för nära hälften av alla pågående sjukfall. Och vid psykisk ohälsa är sjukskrivningarna längre och risken att bli sjukskriven igen högre än vid andra sjukfall.

Men vad är stress egentligen?

Är all stress skadlig?

Vilka signaler ska vi vara uppmärksamma på?

Och hur kan man förebygga och behandla stressproblem?

Vårt stressystem

Evolutionen har gett oss ett system som hjälper oss att hantera omedelbar och livshotande fara, t.ex. ett möte med ett vilt djur. Stresshormonet kortisol ökar och förbereder vår kropp och hjärna på att fly eller slåss. När faran är över går kortisolnivåerna snabbt ner igen.

Vardagsstress

Samma stressystem aktiveras av den vardagsstress många upplever. Ekonomi. Jobb. Hämta på dagis. Laga mat. Vara social. Renovera bostaden. Fritidsaktiviteter. Sociala medier. Och ständigt vara tillgänglig. Problemet är att denna stress inte går över snabbt och kortisolnivåerna kan vara höga under lång tid. Kortisol är bra vid kortvarig stress, men skadligt för hjärnan vid långvarig stress.


Onormala känsloreaktioner

Och inte nog med det. Det är som om våra känslor konstant är utanpå kroppen. Vi är nära att börjar gråta när bussen är sen. Eller när vi ser nyheterna. Eller om vi spiller kaffe på duken. Och vi tänder till och höjer rösten åt en kollega när hen ber om hjälp. När barnen gnäller reagerar vi med ilska och skriker, bara för att få dåligt samvete ett ögonblick senare.

 

Nattsömnen blir lidande

Och nätterna är en utmaning. Vi har svårt att sova trots att vi känner oss trötta. Och vi vaknar ofta upp flera gånger på natten.

 

Bryta den negativa spiralen för minskad stress

Kronisk stress är nedbrytande för hjärnan och kan leda till en negativ spiral. Som tur är vet man sedan en tid tillbaka att hjärnan är plastisk, d.v.s. att hjärnceller kan nybildas och skador repareras. Vad kan man då göra för att bryta det negativa förloppet? Det finns effektiva metoder som kan motverka effekterna av kronisk stress och hjälpa oss att förhålla oss till stress på ett effektivare sätt.

Läs mer om våra klientprogram.


Stress är något de flesta upplever då och då i sin vardag.

Det är en naturlig reaktion som handlar om att vi får ett påslag av hormonet kortisol och som gör oss extra uppmärksamma och effektiva i händelse av fara. Vår förmåga att känna stress är alltså i grunden något bra och en följd av evolutionen. Problemet uppstår när vi mer eller mindre konstant upplever att något inte är som det ska, att vi behöver agera och vara på vår vakt, och att tiden inte räcker till. Trots att det egentligen inte föreligger ett omedelbart hot.

Om kortisolnivåerna inte går ner för att vi aldrig riktigt kopplar av kan det få allvarliga konsekvenser. Risken för kardiovaskulära sjukdomar ökar och immunförsvaret försämras. Hjärnan kan ta stryk på ett sådant sätt att viktiga funktioner försvagas allvarligt. En annan vanlig följd av långvarig stress är utmattningssyndrom och långtidssjukskrivning.

 

Signaler att ta på allvar

Långvarig stress är alltså skadligt för oss och kan leda till allvarlig psykisk ohälsa som depression och utbrändhet. Men hur märker vi att något är fel? Det finns många signaler, både fysiska, känslomässiga och kognitiva. Några av de vanligaste signalerna är att minnet påverkas, att vi blir känsliga för sinnesintryck, starka känsloreaktioner och sömnsvårigheter.

 

Korttidsminnet sviker

Kanske kommer vi på oss själva med att glömma saker på ett sätt som vi inte är vana vid. Vi går in i ett rum för att göra något, men när vi väl är där kommer vi inte ihåg vad det var. Kanske frågar en kollega hur det gick med det där kundsamtalet och vi har inte en aning om vad hen menar. Problem med korttidsminnet är ett av de vanligaste symptomen vid kronisk stress, vilket har att göra med att den del i hjärnan där viktiga minnesfunktioner finns tagit stryk.

 

Överkänslig för sinnesintryck

Och kanske har vi märkt att vi har blivit ”onormalt” känsliga för höga ljud eller starkt ljus. Vi kanske skulle gå på bio med en vän men kunde inte koncentrera oss på filmen eftersom vi upplevde ljudeffekterna som så starka och obehagliga. Vi klagar högljutt på vår sambo när hen skruvar upp belysningen för att kunna läsa.


Kronisk stress kan vara svår att upptäcka

Kronisk stress är ett problem på många arbetsplatser. Det gäller inte minst på företag där det finns en utpräglad prestationskultur och där det på kort sikt kan göra positiv skillnad att “jaga hundradelar” – precis som en elitidrottare. Där lever många med en aldrig övergående känsla av att man riskerar att misslyckas med uppgifter, eller inte hinna med dem i tid, och att det i så fall kommer att få obehagliga konsekvenser. I det läget är stressystemet alltid triggat.

Något som gör det svårt att upptäcka kronisk stress är att symptomen är så lätta att förväxla med effektivitet och hög ambitionsnivå. Sådant som är önskvärt på nästan alla arbetsplatser. Har du en medarbetare som dricker kaffe som måltidsdryck till lunchen eller pratar i telefon mellan sina set på gymmet för att spara tid? Då är det högst troligt att det handlar om bakomliggande stress. Vanliga tecken på stress är en negativ påverkan på korttidsminnet, ökad känslighet för sinnesintryck och sömnsvårigheter.


Stress på jobbet kan bli dyrköpt för företaget

Arbetsmiljörelaterad forskning visar att de företagsekonomiska aspekterna på kronisk stress och psykisk ohälsa är mycket allvarliga. Sjukskrivningar för psykisk ohälsa är ofta kopplade till kronisk stress och kostar stora belopp. Höga stressnivåer kan också öka risken för att misstag begås på arbetstid och till onödiga konflikter mellan medarbetare. Stress på jobbet brukar faktiskt kallas för vår tids folksjukdom. Insatser för att minska stress brukar betala sig många gånger om och är ett mycket effektivt sätt att förbättra arbetsmiljön.

 

Vardagsstress och jobbstress förstärker varandra

Det är viktigt att inse att inte bara jobbet utan även vardagen kan vara en källa till negativ stress. Det är samma system som aktiveras oavsett om vi oroar oss för att inte hinna hämta barnen på dagis i tid som när vi missbedömt hur lång tid det tar att ta sig till ett viktigt jobbmöte. Fritidsaktiviteter, sociala medier, fix med hem och trädgård gör att vardagen för många är full av måsten och moment som pockar på vår uppmärksamhet. Det finns alltid något att göra! Många är så ovana vid att bara vila att de inte ens klarar av att göra det under semestern. Den situationen är vi inte rustade för, rent evolutionärt. Vi är formade för att röra oss mellan perioder av sysslolöshet och kortare stunder av extremt högt fokus och fysisk ansträngning.

Om vi inte har möjlighet att varva ner efter arbetsdagens slut eller när vi är lediga förvärras effekterna av den stress som är relaterad till jobbet.

Minnet påverkas, vi blir känsliga för sinnesintryck, får starka känsloreaktioner och sömnsvårigheter.

Strategier för att minska och förebygga stress

Vi på Ljung & Sjöberg kan bidra med kunskap om de mekanismer som leder till negativ stress och därmed hjälpa företag att förebygga stress bland medarbetarna. Utan att det går ut över den prestationsorienterade anda som ofta är önskvärd i en konkurrensutsatt bransch. Vi arbetar nära HR-avdelningen och ger företag verktyg som är väl beprövade men också “böjbara” så att de kan skräddarsys utifrån de unika omständigheter som gäller på en specifik arbetsplats.

 

På individnivå handlar det om att bryta en negativ spiral hos den som drabbats av kronisk stress. Hjärnan är plastisk, det betyder att den reparera sig själv om bara orsakerna till stress kan elimineras. Där handlar det inte enbart om stress på jobbet, i våra klientprogram försöker vi se till helheten på individens egna villkor. Målet är att bryta de negativa förloppen och möjliggöra läkning.